kommandoradsmiljö

En kommandoradsmiljö är en textbaserad miljö för interaktion med ett operativsystem. Den består oftast av två delar: en terminalemulator som visar text och hanterar använda input/output, och ett skal eller tolk (shell) som tolkar och kör kommandon. Tillsammans möjliggör de manuell systemadministration, programutveckling och datahantering utan grafiskt användargränssnitt. I vardagligt tal används termen ofta för hela miljön, inte bara själva skalet.

Vanliga skals i Unix-liknande system är Bash, Zsh och Fish; i Windows används Command Prompt eller PowerShell. En användarsession startas i terminalen och skalet laddar konfigurationsfiler (till exempel .bashrc eller .zshrc) som ställer in miljön. Kommandon består av ett kommando följt av alternativ och argument. Typiska funktioner inkluderar katalognavigation (cd), listning av filer (ls eller dir) och filmanipulation via pipes och omdirigering (>, <, >>).

En av styrkorna hos en kommandoradsmiljö är möjligheten att kedja kommandon genom rörledningar (pipes) så att utdata från ett kommando blir indata till ett annat. Omdirigering gör det möjligt att läsa från eller skriva till filer. Miljövariabler som PATH och HOME styr hur program hittas och hur de körs. Nästan alla skal erbjuder stöd för skriptning: användare kan skriva shell-skript som innehåller variabler, villkor och loopar för att automatisera uppgifter.

Användningsområden inkluderar serveradministration, utveckling, datahantering och automatisering av arbetsflöden. Fördelarna är ökad reproducibilitet, snabbhet vid ad hoc-uppgifter och kraftfull textbearbetning. Begränsningar innefattar en brantare inlärningskurva och att vissa grafiska verktyg är mer lämpliga för visuella uppgifter.