isotopmått

Isotopmått är mätningar av isotopers relativa andelar i ett prov, i första hand isotopiska förhållanden mellan två isotoper av samma grundämne, till exempel 13C/12C eller 18O/16O. Resultatet rapporteras ofta som delta-värden δ i promille (‰) relativt en definierad standard, till exempel VPDB för kolisotoper eller VSMOW för syre och väte. Isotopmått används för att studera kemiska, fysikaliska och geologiska processer samt provens ursprung och historia.

Metoderna som används för isotopmått är främst isotopförhållande-masspektrometri (IRMS), där små skillnader i massan mäts med hög precision. För gasformiga eller flyktiga prover används ofta IRMS, medan fasta prover kan analyseras med sekundärjon-masspektrometri (SIMS) eller ICP-MS-baserade metoder som MC-ICP-MS. Accelerator mass spectrometry (AMS) möjliggör mycket känsliga mätningar av radiotopiska isotoper som 14C eller 26Al. Thermal ionization mass spectrometry (TIMS) används i vissa fall för extremt noggrann mätning av specifika isotoppar.

Resultaten kräver kalibrering och korrektion för massbias och provförluster, ofta mot olika standarder och referenser som VPDB, VSMOW eller NBS-19. Vidare används delta-värden för att tolka processer såsom medelvärden och källor, tidsmässiga förändringar och hydrologiska eller klimatiska kretslopp. Isotopmått är centralt inom geologi, paleoklimatologi, arkeologi, miljövetenskap och medicinska tracerstudier.