insisterar

Insisterar är den svenska presensformen av verbet insistera och betyder att envisas med något, att kräva eller hävda en viss ståndpunkt med bestämdhet. Verbet används ofta när någon pressar fram ett krav, ett synsätt eller en begäran, och tonfallet kan upplevas som neutral eller mer påstridig beroende på sammanhang och konstruktion.

Etymologi och översikt. Insistera kommer från latininsistere, via franska och/eller engelska influenser som har lett till svenska lånord. I svenska används insistera som ett regelbundet -a-verb. Grundformerna är infinitiv insistera, presens jag/du/han insisterar, preteritum insisterade, supinum insisterat; participet insisterande förekommer ibland som adverbialt eller som adjektiv (en insisterande person). Imperativformen är insistera.

Användning och konstruktioner. Insistera följs vanligtvis av att eller på: insistera på att få ett svar, insistera på sin rätt, eller insistera på att något ska göras. Vanliga uttryck inkluderar att insistera på en konkret lösning eller att insistera i en diskussion. Tonen kan vara formell och tydlig i arbets- eller rättsliga sammanhang, eller mer vardaglig och pågående i informella samtal.

Exempel. Hon insisterar på att få träffa chefen. De insisterade på återbetalning trots uppmaningar att vänta. I debatten insisterade han att hans tolkning var korrekt.

Se även. Insistera används ofta tillsammans med prepositionerna på eller att, och är nära besläktat med synonymer som kräva och envisas.