injektionsväg

Injektionsväg, eller injektionsadministration, är en väg för läkemedelsleverans där substansen ges direkt in i kroppen med hjälp av en nål och spruta eller liknande utrustning. Denna metod bypassar mag-tarmkanalen och levern vid första passage och påverkar således biotillgänglighet och verkningstid.

Vanliga injektionsvägar är intravenös (IV), intramuskulär (IM), subkutan (SC eller subkutant) och intradermal (ID). Mer specialiserade vägar förekommer också, såsom intratekalt (i ryggmärgsvätskan), epidural och intraosseös (IO). Andra mindre vanliga vägar är intraperitoneal (IP) och intraartikulär. Valet av injektionsväg beror på läkemedlets egenskaper, önskat onset-tid, duration, lokalisation och patientens tillstånd.

Farmakokinetiken varierar mellan vägarna: IV ger snabbast effekt och nästan fullständig biotillgänglighet, medan IM och SC ger gradvis absorption som påverkas av muskelfäste, blodflöde och fettmassa. ID används särskilt för tester och vissa vacciner eftersom absorptionen är kontrollerad och lokal.

Genomförande och säkerhet kräver aseptik samt korrekt teknik, dosering och platsval. Felaktig injektion kan orsaka lokal vävnadsskada, infektion, nerv- eller kärlskada samt systemiska reaktioner som allergisk eller anafylaktisk respons. Sterilitet, rätt nålstorlek och rotation av injektionsställen är viktiga preventiva åtgärder.

Användningsområden inkluderar vaccinationer, insulinbehandling, akuta smärtlindrings- och anestesiregimer samt behandlingar där snabb eller lokal effekt önskas.