indragning

Indragning är en typografisk teknik som används för att markera början av en ny paragraf genom att förskjuta den första raden i texten från vänstermarginalen. Begreppet används främst i tryckt text och i digitalt material där en tydlig styckeavgränsning eftersträvas utan att behöva använda extra radavstånd. Indragningen underlättar läsningen genom att ge varje stycke en visuell startpunkt.

Vanliga former är första radens indragning och hängande indragning. Första radens indragning innebär att bara den första raden förskjuts medan övriga rader börjar vid marginalen. En hängande indragning används ofta i bibliografier och referenslistor, där första raden lämnas oindragen medan efterföljande rader förskjuts. Vilken form som används styrs av stilguide eller publiceringspraxis.

I digital publicering kontrolleras indragningen ofta med CSS. Den vanligaste egenskapen är text-indent som reglerar första radens indragning; för hängande indragning används ofta negativa text-indent i kombination med extra vänster indragning via padding eller margin.

Ordet indragning kommer från det svenska ordet som beskriver att dra in texten. I praktiken är det ett centralt verktyg för att skapa tydliga och läsbara textsammanhang. Historiskt har indragning varit standard i många tryckta publikationer, men i modern webb- och digital publicering används också andra sätt att visa styckeavgränsningar, såsom extra radavstånd eller blockformat.