huvudnackens

Huvudnacken, eller nackregionen vid basen av skallen, är den bakre delen av halsen där huvudet möter nacken. Formen huvudnackens i genitiv används i texter när man refererar till något som tillhör eller är beläget i området, till exempel “huvudnackens muskulatur”.

Anatomi och gränser: Regionen avgränsas ovan av unteren kanten av os occipitale och den nedre linjen på kotsprången i bakhuvudet, och nedanför av processus spinosus på C7 samt den övre delen av trapeziusmuskeln. Ligamentum nuchae (nackligamentet) sträcker sig längs bakre halsen från occipitalis till C7 och ger proximal stöd för huvudet. Innehållet i området inkluderar flera ytliga och djupa muskler såsom trapezius (övre delarna), splenius capitis och splenius cervicis samt semispinalis capitis. Inom den bakre suboccipitala regionen finns små muskler som rectus capitis posterior major och minor samt obliquus capitis superior och inferior. Huden i regionen försörjs av grenar från nackens sensoriska nerver, bland annat greater occipital nerve och andra dorsala grenar, och regionala lymfkärl dränerar till occipitala lymfknutor.

Funktion: Huvudnacken fungerar som ligamentärt och muskulärt stöd för huvudet och som fäste för flera muskler som möjliggör extension, rotation och lutning av huvudet samt stabilisering av överkroppen vid rörelse.

Kliniisk relevans: Området kan vara ömt vid muskelspänningar, whiplash eller cervikala spänningshuvudvärk. Viktiga strukturer i närheten inkluderar nerver och vertebrala arteier som kan påverkas vid trauma eller entrapment. Råd om behandling och diagnostik ges av medicinska yrkespersoner vid aktuella besvär.