havsnivåer

Havsnivåer avser höjden på världshavens medelläge i förhållande till land. De påverkas av globala klimatförändringar och lokala faktorer. Långtidsbevakning görs med tidvattenmätare på kuster och med satellitbaserad altimetri, vilket sedan 1990-talet ger en regelbunden global bild.

Huvudsakliga orsaker är termisk expansion av uppvärmt havsvatten och tillförsel av smältvatten från glaciärer och inlandsis. Lokala förändringar i landhöjning eller sjunkning kan förstärka eller dämpa upplevd höjning.

Observationer visar att havsnivån har stigit sedan 1900 och ökat snabbare på senare tid. Global medelnivå ligger kring cirka 0,2 meter sedan 1900, med en årlig ökning som avvägs till några millimeter per år och en tydlig acceleration under de senaste decennierna. Årsvariationer orsakas bland annat av El Niño och La Niña.

Framtidsutsikter varierar beroende på utsläpp och isdynamik. Prognoserna anger vanligtvis att global medelhöjning till år 2100 kan ligga mellan cirka 0,3 och 1,0 meter jämfört med 1995–2014, med större osäkerheter i ismassans framtida beteende.

Regionala skillnader är stora: vissa kustnära områden får snabbare uppgångar än andra på grund av förändringar i strömningar, gravitationell påverkan av ismassor och lokal geologi.

Påverkan och anpassning: högre havsnivå ökar risker för översvämningar, erosion, saltvatteninträngning och påverkan på ekosystem. Anpassning inkluderar kustomskydd, planering av markanvändning och infrastruktur samt åtgärder för att hantera sårbarhet.