förtöjningen

Förtöjningen är processen där ett fartyg, en båt eller annan farkost säkras vid kaj, vid en boj eller vid annan förtöjningspunkt. Den görs med förtöjningslinor och ofta med kätting, och kan även innefatta ankare i vissa lägen. Syftet är att hålla fartyget stilla i vågor, vind och ström, skydda människor och utrustning samt underlätta arbete som lastning och lossning.

Utrustning och grundläggande metoder

De vanligaste förtöjningsredskapen är tampar eller kätting som fästs i fartygets förtöjningspunkter och kopplas till bollards, öglor eller andra fasta punkter på land. Vid kaj används ofta två eller flera linor i olika riktningar, tillsammans med en springlina för att begränsa längdförflyttning. Fender placeras mellan skrovet och kaj eller brygga för att undvika skador.

Typer av förtöjning

Förtöjning vid kaj eller brygga innebär att fartyget hålls fast mot land med linor. Ankarförtöjning innebär däremot att fartyget ligger fritt i vattnet och hålls på plats av ett ankare. I hamnar med starka vindar eller strömmar används ofta flera separata förtöjningspunkter och linor.

Säkerhet och regler

Förtöjningar ska utföras enligt lokala hamnregler och med adekvat utrustning. Linor och kätting ska vara av rätt dimension och i gott skick. Regelbunden inspektion av linor, fender och ankare är viktig för att undvika skador och olyckor.