förpliktar

Förpliktar är ett svenskt verb som betyder att binda någon till en skyldighet, ofta genom avtal, lag eller ett formellt åtagande. Verbet används främst i juridiska och administrativa sammanhang och beskriver handlingen att ålägga eller åta sig att uppfylla vissa villkor. Den som förpliktar innebär att en eller flera parter har rättsliga eller moraliska krav på en annan part att uppfylla ett bestämt åtagande.

Etymologi och begreppsbildning: Ordet härstammar från plikt, där prefixet för- markerar en formell, bindande karaktär. Relaterade nominalformer är förpliktelse, som betecknar själva skyldigheten som följer av förpliktningen, och plikt, som är en allmän term för skyldighet eller ansvar.

Användning: Som transitivt verb används det med objekt, till exempel: "Avtalet förpliktar köparen att erlägga köpesumman senast den 15:e i månaden." Reflexiv användning förekommer också: "Parterna förpliktar sig att uppfylla överenskomna villkor." Formen har bland andra tempus: förpliktade (preteritum) och förpliktat (supinum); pågående form kan vara "förpliktande".

Betydelsedifferens och nyanser: Förpliktelse och skyldighet refererar till en skyldighet i allmän bemärkelse, medan förpliktar betonar att åläggningen är skapad eller bekräftad av ett avtal, en lag eller ett formellt åtagande. I vardagligt språk används ofta mindre formella termer som måste eller är skyldig, medan förpliktar förekommer främst i formell och juridisk text.

Se även: plikt, förpliktelse, skyldighet, avtal, juridik.