förfoga

Förfoga är ett svenskt verb som betyder att ha kontroll över eller kunna använda något på eget bevåg, att disponera eller förvalta resurser eller medel. Den vanliga konstruktionen är att förfoga över något, vilket uttrycker rätt eller möjlighet att använda eller allokera det i enlighet med egna beslut.

Användningen är vanlig i formella och juridiska sammanhang och beskriver mer än bara ägande; det betonar behörighet och handlingsmöjlighet. Man förfogar över saker som medel, egendom, personal, eller sin egen tid.

Grammatik: Förfoga är ett vanligt verb. Presens: jag förfogar, du förfogar, han/hon förfogar. Preteritum: jag förfogade, du förfogade, han/hon förfogade. Supinum: förfogat. Imperativ: förfoga. Den mest använda konstruktionen är förfoga över något: “hon förfogar över stora tillgångar.”

Exempel: "Företaget förfogar över betydande likvida medel." "Kommunen förfogar över ett stort antal byggnader." "Hon förfogar över sin tid som hon finner lämplig."