folkhälsoutvärderingar

Folkhälsoutvärderingar är systematiska bedömningar av effekterna av policyer, program eller åtgärder som syftar till att förbättra befolkningens hälsa. Syftet är att öka vår kunskap om hälsoeffekter, risker och möjligheter och att stödja beslut, resursfördelning och jämlik hälsa.

Utvärderingarna kan göras före, under eller efter genomförandet (ex-ante, under implementering, ex-post) och gäller ofta insatser på olika nivåer, från nationell politik till kommunala program. De bedömer direkta hälsoeffekter samt faktorer som påverkar livsvillkor, social jämlikhet, säkerhet och ekonomiska konsekvenser.

Metodmässigt är folkhälsoutvärderingar ofta tvärvetenskapliga och kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder. Kvantitativa delar kan omfatta hälsoindikatorer, kostnadseffekter, kostnad–nytto- eller kostnad–effektanalyser samt effektbedömningar i naturliga experiment. Kvalitativa inslag kan innefatta intervjuer, fokusgrupper och processutvärderingar som beskriver genomförande och acceptans.

Resultaten används av beslutsfattare, myndigheter och praktiker för att justera program, förbättra genomförande och kommunicera effekter till allmänheten. De kan också bidra till jämförelser mellan åtgärder och att följa upp uppsatta mål om folkhälsa och jämlikhet.

Utmaningar inkluderar attribution och tidsfördröjningar mellan genomförande och observerbara effekter, datatillgång och kvalitet, samt hur man fångar effekter över olika grupper och sektorer.

Exempel på områden där folkhälsoutvärderingar används är vaccination och smittskydd, tobaks- och alkoholpolicy, nutrition och fysisk aktivitet, samt miljö- och arbetsmiljöåtgärder som påverkar luftkvalitet och hälsa.