filtreringsmetode

Filtreringsmetod är en process som används för att separera och rena ämnen genom att leda en blandning genom ett filter som fångar vissa komponenter och släpper andra. Metoden förekommer inom många områden, inklusive vatten- och luftbehandling, livsmedelsproduktion, medicinsk teknik, laboratoriearbete och signalbehandling. Filtrering kan syfta på såväl mekanisk separation som kemisk eller fysikalisk separation beroende på syfte och medium.

Principer bakom filtrering bygger på skillnader i egenskaper mellan ämnena som blandas. Viktiga faktorer är partikelstorlek och filteregenskaper som porstorlek eller yta, löslighet eller affinitet mot filtermedia samt strömningens hastighet och tryck. Filtrering kan vara djupfiltrering där partiklar fångas i ett poröst media eller ytfiltrering där fokuset ligger på att fånga partiklar vid filterytan. Andra metoder inkluderar membranfiltrering med specifika öppningar, och olika nivåer som mikro-, ultrafiltration, nanofiltration och omvänd osmos. Elektrostatisk filtrering och adsorption på aktivt kol används också i luft- och vätskefiltrering.

Användningsområden omfattar vattenrening (vattenfilter och kolfilter), luftfiltrering (HEPA- och kattfilter), industriell avskiljning, livsmedels- och läkemedelsproduktion samt laboratorieanvändning där renhet och delmiljön är avgörande. I signalbehandling och dataförbehandling refererar filtrering till borttagning av oönskat brus genom olika typer av algoritmiska eller digitala filter.

Valet av filtreringsmetod påverkas av flödeshastighet, tryckfall, kemisk kompatibilitet, filtreringens livslängd, kostnad och underhållsbehov.