filändelse

Filändelse, eller filsuffix, är den del av ett filnamn som följer efter den sista punkten och anger vilket format filen har. Filändelsen används av många operativsystem och program för att avgöra hur filen ska öppnas eller tolkas. Exempel på vanliga ändelser är .txt för textfiler, .jpg för bilder, .pdf för dokument och .exe för körbara program. I vissa fall förekommer flera ändelser, till exempel tar.gz eller backup.tar.bz2, där flera formatkombinationer finns i namnet.

Skillnaden mellan olika operativsystem är hur filändelser används. Windows behandlar ändelsen som en avgörande del av namnet och är vanligtvis inte skiftkänslig, medan Unix-liknande system ofta är skiftkänsliga. Många program associerar filer till ett program baserat på ändelsen, men det är inte en absolut regel; innehållets format avgör ofta hur filen hanteras.

I moderna system används också MIME-typer för att beskriva innehållet i en fil, särskilt i nätmiljöer. Ändelsen kan fungera som en ledtråd till typen, men den överensstämmer inte alltid med filens faktiska format.

Säkerhet och rena praxis: falska eller förfalskade ändelser kan användas för att dölja skadliga filer, till exempel filer som ser ut som PDF men egentligen är körbara. Att visa ändelser i filhanteringen och vara försiktig vid nedladdningar minskar riskerna.

Hantering av ändelser: man kan byta ändelse genom att byta namn på filen, men om innehållet inte matchar den nya ändelsen kan filen bli oläslig eller tolkas fel. I många sammanhang är det bäst att behålla den rätta och standardiserade ändelsen som motsvarar formatet.