förträngningar

Förträngningar, eller stenoser, är tillstånd där lumen i en tubulär struktur minskar i diameter. Detta leder ofta till minskat flöde av blod, luft, urin eller föda, beroende på var förträngningen sitter. Orsakerna varierar och inkluderar åderförkalkning, fibros, tumörpåverkan eller ärftliga tillstånd.

Vanliga kliniska sammanhang är kärlstenoser som artärstenos i hjärnan eller hjärtat, vilka kan orsaka stroke eller angina. Andra exempel är luftvägsstenos (till exempel trakeal- eller laryngalstenos), urinvägsstenos (t.ex. uretärstenos), och tarm- eller gallgångstenoser. Spinalstenos, en förträngning av ryggmärgskanalen, kan orsaka ryggsmärta och neurologiska symtom.

Diagnostik baseras på symptom och avbildning. Vanliga metoder är ultraljudsduplex, CT- eller MR-angiografi för kärl; endoskopi för gastrointestinalkanalen eller bronkoskopi för luftvägarna. I vissa fall används funktionstester som spirometri eller arbetsprov.

Behandling beror på plats och orsak. För kärlstenoser används ofta läkemedel, livsstilsåtgärder och endovaskulära ingrepp som ballongvidgning med eller utan stent, eller kirurgisk bypass. Luftvägsstenos kan kräva dilatation via bronkoskopi, stent eller kirurgisk rekonstruktion. GI-stenos kan behandlas med endoskopisk dilatation eller stent och i vissa fall kirurgisk åtgärd. Spinalstenos kan kräva dekompression eller fusion.

Prognos varierar beroende på plats, bakomliggande orsak och tid till behandling. Övergripande riskfaktorer är åldrande, rökning, hyperlipidemi och hypertoni. Förebyggande fokuserar på kontroll av riskfaktorer och tidig diagnostik.