estrogenreceptorer

Estrogenreceptorer är proteiner som medierar effekterna av estrogener, hormonella signaler som är särskilt viktiga för utveckling och funktion i reproduktiva vävnader men också för ben, metabolism och hjärnfunktion. De klassiska receptorerna delas oftast in i två kärnreceptorer, ERα och ERβ, som är kodade av generna ESR1 respektive ESR2. En separat receptor som verkar i membranet kallas GPER1 (även kallad GPR30) och är ansvarig för snabba, icke-genomiska signaleringssvar till estrogener.

Mekanismen för kärnreceptorerna innebär ligandbindning, dimerisering och translokation till kärnan där de binder till estrogenrester i DNA eller till andra proteinkomplex, vilket reglerar transkriptionen av målgenom. Dessa receptorer kan fungera som aktiverande eller repressoriska faktorer och samarbeta med olika coaktiverande eller corepressiva proteiner. Membranbundet receptoraktiverar å andra sidan kinaskedjor som MAPK/ERK och PI3K/Akt, vilket ger snabba cellulära effekt utan direkt förändring av genuttryck.

Fysiologiskt finns estrogenreceptorer i många vävnader, bland annat livmoder, äggstockar, bröst, skelett, hjärna och blodkärl, där de styr utveckling, benmassa, lipidmetabolism och kognitiva funktioner. Kliniskt är ER-status viktig inom onkologi, särskilt i bröstcancer där ER-positiva tumörer ofta svarar på hormonell behandling. Vanliga behandlingar inkluderar SERMs som tamoxifen, aromatashämmare som letrozol och exemestane, samt SERDs som fulvestrant som degraderar receptorerna.