ekvivalenspunkt

Ekvivalenspunkt är i en kemisk titrering den teoretiska punkten där de reagerande ämnena har reagerat enligt den stökiometriska ekvivalensen och inget överskott av någon reaktant finns kvar. I en syra-bas titrering uppnås ekvivalenspunkten när antalet tillsatta hydroxidjoner motsvarar antalet vätejoner i syran enligt den balanserade reaktionsligningen, till exempel HA + OH− → A− + H2O.

Praktiskt följs ekvivalenspunkten ofta via en mätmetod. Vid visuell titrering används indikatorer som förändrar färg inom ett visst pH-område; vid titrering med pH-sensitiva instrument mäts förändringen i pH med en pH-mätare respektive en potentiometer som registrerar den första derivatan av pH-värdet mot tillsatsvolymen. Endpunkten är den observerade punkten där indikatorn byter färg eller instrumentet signalerar, medan ekvivalenspunkten är den teoretiska punkten då reaktionen har fullbordats. Dessa två kan skilja sig något på grund av indikatorns egenskaper eller experimentella faktorer.

Valet av indikator beror på vilka pH-värden som förväntas vid ekvivalenspunkten. Vanliga indikatorer är fenolftalein (färgändring ca pH 8,2–10) och metylorange (ca pH 3,1–4,4). För starka syra–bas- titreringar är ekvivalenspunkten vanligtvis nära pH 7; för svaga lösningar kan den ligga under eller över 7, beroende på vilka ämnen som används. Ekvivalenspunkt är central för att bestämma koncentrationen hos okända lösningar i analytisk kemi.