däckmärkningsramverk

Däckmärkningsramverk refererar till de system och regler som används för att märka däck med information om deras prestanda och egenskaper. Dessa ramverk syftar till att ge konsumenter jämförbar och lättförståelig information för att göra informerade val vid däckköp. Det mest kända och utbredda däckmärkningsramverket är EU:s däcketikett.

EU:s däcketikett, som trädde i kraft 2012, klassificerar däck baserat på tre huvudkriterier: bränsleeffektivitet, våtgrepp och externt rullningsbuller. Bränsleeffektivitet mäts på en skala från A (bäst) till G (sämst), där A indikerar lägre bränsleförbrukning och därmed minskade koldioxidutsläpp. Våtgrepp, som är avgörande för säkerheten, klassificeras också från A (kortast bromssträcka) till G (längst bromssträcka) på en våt vägbana. Externt rullningsbuller anges i decibel (dB) och åtföljs av tre ljudvågsikoner, där en ljudvåg indikerar lägre bullernivå och tre ljudvågor indikerar högre bullernivå.

Utöver dessa huvudkriterier kan etiketten även inkludera symboler som indikerar däckets lämplighet för vinterförhållanden, såsom 3PMSF-symbolen (tretoppars snöflinga) för godkända vinterdäck, och PIKE-symbolen (snökedjemärke) som indikerar att däcket kan användas med snökedjor. Vissa ramverk kan också inkludera information om däckets grepp på is.

Syftet med dessa märkningsramverk är att främja säkrare däck med lägre miljöpåverkan och att öka medvetenheten hos konsumenter om däckens prestanda. Genom standardiserad märkning kan olika däckmodeller från olika tillverkare jämföras direkt, vilket underlättar beslutsfattandet.