cyberangrepp

Cyberangrepp är avsiktliga försök att få obehörig tillgång till data, system eller nätverk, eller att störa och försvåra digitala tjänster. De utgår ofta från internet, men kan även ske i lokala nätverk eller via fysiska enheter.

Vanliga metoder är phishing som samlar in användarkonton, skadlig programvara som infekterar enhet, ransomware som låser data, och DDoS-attacker som överbelastar tjänster. Andra tekniker inkluderar leverantörskedjeattacker, man-in-the-middle och olika former av social engineering samt utnyttjande av programvarusårbarheter.

Målen är ofta företag, offentliga myndigheter eller individer, inklusive kritisk infrastruktur. Påverkan kan vara ekonomiska förluster, driftstopp, stöld av personuppgifter eller företagsinformation samt skadat förtroende.

Förebyggande arbete inkluderar ledningsstyrning, patchning och segmentering av nätverk, säkerhetskopiering och återställning, användning av flerfaktorsautentisering, övervakning och hotinformation. En tydlig incidentresponsplan och personalutbildning samt samarbete med myndigheter är centrala delar. Vid incidenter bör isolering av drabbade system och snabb återställning prioriteras.

Rättsliga ramarna innebär bland annat EU:s dataskyddsförordning (GDPR) och nationell cyberlagstiftning. Incidentrapportering till myndigheter och drabbade kan bli krav beroende på jurisdiktion och typ av data.

Historiskt noterbara exempel är WannaCry och NotPetya (2017) samt SolarWinds-attacken (2020), som belyser riskerna med ransomware, leverantörskedjan och statliga aktörer.