böjningskombinationer

Böjningskombinationer är kombinationer av böjningsändelser som används för att markera grammatiska kategorier som nummer och genus, kasus, definiteness samt tempus, modus och aspekt. I språk med rik böjning uppstår dessa kombinationer när flera grenar av grammatiken påverkar hur ett ord formas. Målet med böjningskombinationer är att tydligt visa hur ordets funktion i meningen förhåller sig till andra ord.

Namn och artiklar illustrerar väl hur kombinationer av nummer och definithet fungerar i svenska substantiv. I obestämd singular har vi till exempel en bok, i bestämd singular boken, i obestämd plural böcker och i bestämd plural böckerna. Vissa substantiv kan också bära genitivsuffixet -s, som kattens eller bilens, vilket lägger till en extra dimension i böjningsmönstret.

Adjektivens böjningar visar hur ordet anpassar sig till synchroni i genus, nummer och definithet. Exempel: en stor bok (obestämd singular, en-ord), ett stort hus (obestämd singular neutrum), den stora boken och det stora huset (definit form i singular), de stora böckerna (definit plural). I plural används ofta formen små eller stora utan tydlig ändelse för obestämd plural, medan den definite formen får suffixet -na i plural.

Verben visar hur tempus och aspekt kombineras med andra grammatiska kategorier. Svenska verb böjs i presens med -r för många ändelser (talar, går), i preteritum med olika avvikande former (till exempel gick), och i perfekt/pluskvamperfekt med hjälpverbet har/hade följt av supinum (har gått, hade gått). Dessa kombinationer gör verbets tidsuppfattning och relation till annat i satsen tydlig.

Sammanfattningsvis beskriver böjningskombinationer hur ordens form bär flera grammatiska betydelser samtidigt och därigenom styr meningens struktur och tydlighet.