bromssträckor

Bromssträckor avser den sträcka ett fordon färdas från det att föraren eller ett automatiskt system börjar bromsa tills fordonet står stilla. Begreppet används ofta i trafikundervisning, olycksutredningar och vid dimensionering av vägar och säkerhetsavstånd.

Bromssträckan är en del av den totala stoppsträckan, som även inkluderar reaktionssträckan — den sträcka som fordonet hinner färdas under förarens reaktionstid innan bromsningen påbörjas. Reaktionssträckan beror på förarens uppmärksamhet och hastighet; bromssträckan påverkas av flera fysiska och tekniska faktorer.

De viktigaste faktorerna är fordonets hastighet (bromssträckan ökar ungefär kvadratiskt med hastigheten), väggrepp mellan däck och väg (friktionskoefficient), bromssystemets effektivitet, däckens skick, vägbanans tillstånd (våt, isig eller löst grus) och lutning. Fordonsmassa påverkar bromsning genom inverkan på friktion och bromskraft, men dess effekt på bromssträckan är mindre än på stoppkraftbehovet. Antilåsningssystem (ABS) minskar risken för hjulspinn och hjälper till att bibehålla styrförmåga, men förkortar inte alltid bromssträckan på alla underlag.

I förenklade fysikmodeller kan bromssträckan uppskattas med formeln där hastigheten kvadreras och friktion samt gravitation inverkar, vilket illustrerar varför högre hastighet kräver betydligt längre bromssträcka. Praktiskt säkerhetsarbete bygger på tillräckliga följd- och stoppavstånd, korrekt däck- och bromsvård samt anpassad hastighet efter väg- och väderförhållanden.