beslutanderätt

Beslutsanderätt är rätten att fatta bindande beslut inom ett visst område eller inom en organisation. Den kan vara knuten till en viss beslutsfattare, till exempel en styrelse, en allmänna församling eller en förvaltare, och vilar i praktiken i enlighet med bolagsordning, stadgar eller lagstiftning. Hur beslutsanderätten fördelas regleras av bolagsformen, stadgarna och eventuella avtal. I aktiebolag är beslutsanderätten i regel delad mellan olika organ: bolagsstämman tar beslut i frågor som rör bolagets stadgar, emissioner, val av revisor eller större förändringar i bolagets struktur; styrelsen har beslutsrätt att förvalta bolagets löpande verksamhet inom ramarna i bolagsordningen och lagen. I föreningar och bostadsrättsföreningar är beslutsanderätten ofta förankrad hos medlemmarna i årsmötet eller föreningsstämman, medan styrelsen ansvarar för den löpande förvaltningen enligt stadgar och beslut från mötet.

Beslutsprocessen regleras av röstmetoder och krav på majoritet. De flesta beslut kräver enkel majoritet, men vissa frågor kräver kvalificerad majoritet, tvång eller enhällighet i stadgarna eller enligt lag. Det finns också regler om jäv och intressekonflikter, som kan begränsa den som deltar i beslutet.

Beslutsanderätt kan delegeras till kommittéer eller tjänstepersoner för operativt arbete, men beslut som ligger utanför delegeringen eller står i strid med lag, bolagsordning eller stadgar kan ogiltigförklaras eller överklagas. Det är vanligt att beslut protokollförs och motiveringar dokumenteras samt vem som ansvarar för genomförandet.