bakgrundsnivå

Bakgrundsnivå är inom vetenskaplig mätning den nivå av signal eller förekomst som uppträder oberoende av det fenomen man avser att undersöka. Den kan uppkomma från instrumentbrus, omgivningsfaktorer, eller materialets egen bakgrund och fungerar som en konstant eller slumpmässig komponent i mätvärdena.

I praktiken används blankprov, kontrollprov eller urval av områden utan den aktiva signalen för att uppskatta bakgrundsnivån. I bild- eller spektrala data kan bakgrundsnivån bedömas från regioner utan tydlig signal eller från persistenta, icke-variantander källor. Bakgrundsvärden rapporteras ofta som medelvärde och standardavvikelse, vilket möjliggör statistisk korrigering av rådata.

Användningen av bakgrundsnivå är vanlig i kemiska analyser, radio- och rönteknik, miljöövervakning och medicinska bild- eller signalbehandlingar. Genom bakgrundskorrigering subtraheras bakgrundsnivån från mätvärdet för att erhålla ett nettovärde som bättre återspeglar själva fenomenet. Begreppet är också centralt vid fastställande av detektion- och kvantifieringsgränser, där bakgrundens beteende bidrar till att bestämma hur liten signal som kan särskiljas från brus.

Sammanfattningsvis beskriver bakgrundsnivå den oönskade eller icke-intenderade delen av ett mätvärde och fungerar som grund för korrigering, tolkning och jämförelse av data över olika mätningar och tillämpningar.