avläggning

Avläggning är en metod för vegetativ fortplantning där en del av en vuxen växt bildar rötter medan den fortfarande är fäst vid moderplantan. Den nya plantan är genetiskt identisk med moderplantan och används för att bevara specifika sorter eller egenskaper utan att använda frön.

Vanliga avläggningsmetoder inkluderar enkel avläggning, där en flexibel skott böjs ner i jord och en del av stammen täcks med jord så att rotsystem bildas längs den nedgrävda delen; tippläggning där spetsen av ett skott sätts i jord eller viks ned och bildar rotrötter; samt trench- eller jordspetsavläggning där ett långt skott läggs i en grunt jordfåra och rotsystem bildas längs dess längd. En striktare variant är luftavläggning, där en del av stammen girdlas och omsluts med fuktig mossa eller annan media och plast tills rotrötter utvecklas, varefter det nybildade skottet klipps av och planteras. Mållag eller upphöjd avläggning innebär att jorden höjs runt basen av en ung stam så att flera nedre knoppar bildar rötter.

Användningen omfattar främst fruktträd, vinrankor och många ornamentala buskar där kloning av en viss sort är önskvärd. Fördelarna inkluderar att plantorna blir genetiskt identiska med moderplantan och ofta snabbare än fröförökning. Begränsningar är att processen är arbetsintensiv, lämpligheten varierar mellan arter och det finns risk för sjukdomsspridning mellan moder- och avläggningsplantor om hygieniska åtgärder saknas. Se även vegetativ fortplantning.