avgiftningsprogram

Avgiftningsprogram är ett begrepp som används inom svensk policyarbete för att beteckna program som syftar till att sänka eller helt avskaffa avgifter i offentliga eller privata tjänster för grupper som riskerar att drabbas av ekonomiska hinder. Programmen kan vara tillfälliga eller permanenta och kan omfatta olika typer av avgifter, såsom avgifter för myndighetskontakter, vård, utbildning eller lokal service.

Syftet med avgiftningsprogram är att stärka ekonomisk jämlikhet och förbättra tillgången till viktiga tjänster för personer med låga inkomster, pensionärer, studenter eller andra särskilt utsatta grupper. Bedömningen av behörighet kan baseras på inkomst, hushållsstorlek, sjukdomsgrad eller särskilda behov. Avgiften reduceras, fryses eller avskaffas helt för den som uppfyller kriterierna, ofta kompletterat med en övre beloppsgräns eller tidsbegränsning.

Genomförandet kräver tydliga regler och transparenta beslut. Myndigheter ansvarar för ansökningsprocessen, beräkning av uppnådd rabatt eller nedsättning och uppföljning av effekter. Finansiering av avgiftningsprogram kommer vanligtvis från offentliga budgetar, ofta genom omfördelningar eller särskilda fonder.

Kritik och utmaningar inkluderar administrativ börda, risk för felbedömningar, och att programmen kan uppfattas som orättvisa om de privilegierar vissa grupper på bekostnad av andra. Effektmått kan inkludera förändringar i användning av tjänster, minskad ekonomisk belastning och kostnader för staten.

Termen används främst i policydebatten om offentliga finanser och sociala skyddsnät.