artärtrycket

Artärtrycket, ofta kallat blodtrycket, är det tryck som blodet utövar mot artärernas väggar när hjärtat pumpar. Det anges vanligen i millimeter kvicksilver (mmHg) med två värden: systoliskt tryck (det högsta trycket under hjärtats kontraktion) och diastoliskt tryck (det lägsta trycket under hjärtats vila). Skillnaden mellan dessa kallas pulstryck.

Mätning sker vanligen med en blodtrycksmanschett och antingen auskultatorisk metod med stetoskop (Korotkoffs ljud) eller automatiska oscillometriska apparater. Ambulatorisk blodtrycksmätning över 24 timmar kan ge en mer representativ bild än en enstaka mätning på mottagning.

Artärtrycket bestäms av hjärtminutvolym, perifer kärlresistens och blodvolym samt kärlväggens elasticitet. Kort- och långsiktig reglering involverar det autonoma nervsystemet, baroreceptorreflexer, njurens salt- och vätskebalans och hormonsystem som renin-angiotensin-aldosteronsystemet.

Avvikelser från normala nivåer kan ha betydande konsekvenser. Långvarig förhöjning (hypertoni) ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och njurskada; mycket lågt tryck (hypotoni) kan ge yrsel och nedsatt organperfusion. Förebyggande och behandling inbegriper livsstilsåtgärder som kost, motion och rökstopp samt läkemedel när det behövs. Regelbunden övervakning är viktig för att upptäcka och hantera avvikelser.