alkoholkonsumtionen

Alkoholkonsumtionen avser den totala mängden etanol som konsumeras av en individ eller en befolkning över tid. Den kan beskrivas i olika mått, till exempel årlig eller daglig konsumtion och genom mönster som regelbundet bruk, sporadisk användning eller att dricka stora mängder alkohol under en kort tidsperiod. I folkhälsa används begreppet för att bedöma risker, skador och behov av åtgärder.

Hälsoeffekter av alkoholkonsumtion varierar med mängd, frekvens och individuella faktorer. Akuta effekter inkluderar ökad risk för olyckor, skador och försämrad omdömesförmåga vid körning eller arbete. Långvarig och hög konsumtion ökar riskerna för leversjukdom, flera cancersorter, hjärt-kärlsjukdom, neurologiska och psykiska störningar samt beroende. Alkohol kan också påverka fertilitet och graviditetens och barns hälsa när kvinnor är gravida.

Mönster och riskfaktorer påverkas av kön, ålder, kulturella normer, socioekonomisk status samt genetiska och psykologiska faktorer. Tillgång till alkohol, pris, reklam och reglering av försäljning och försäljningsförhållanden kan påverka konsumtionen i olika grupper och regioner. Ungdomars konsumtion är särskilt viktig att övervaka eftersom tidig debut kan få långsiktiga konsekvenser.

Mätning och övervakning sker genom självrapporterade undersökningar, kliniska bedömningar och försäljningsstatistik; trender rapporteras ofta som per capita konsumtion eller andel som uppvisar riskabelt bruk. Politisk reglering inkluderar beskattning och priser, åldersgränser, reklambegränsningar, begränsad tillgång och varningstexter, samt program för att minska skadlig användning.

Förebyggande insatser betonas inom primärvården och folkhälsoarbete genom information, screening och korta interventioner, samt samhällsprogram som syftar till att minska skadlig alkoholkonsumtion och stödja personer som vill förändra sitt bruk.