alfaglobingenerna

Alfaglobingenerna är de gener som kodar för alfa-globinkedjorna i hemoglobinet. Hos människor är de placerade i ett kluster på kromosom 16. I klustret finns två funktionella gener, HBA1 och HBA2, som vardera ger upphov till en alfa-globinmolekyl, tillsammans med flera relaterade pseudogener och embryonala globingener.

Huvudfunktionen är att producera alfa-globinkedjor som tillsammans med beta-, gamma- eller delta-globin bildar olika former av hemoglobin. HbA består av två alfa- och två beta-kedjor, HbF av två alfa- och två gamma-kedjor och HbA2 av två alfa- och två delta-kedjor. Alfa-globingenenerna uttrycks i erytroblaster under utvecklingen, och produktionen regleras av erytroide transkriptionsfaktorer och av en närliggande alfa-globin-locuskontrollregion som koordinerar klustrets aktivering.

Regleringen av alfa-globins uttryck sker främst i erytroblaster och involverar transkriptionsfaktorer som GATA1 och KLF1 samt en locuskontrollregion i närheten av klustret. Evolutionärt har alfa-globinklustret bildats genom duplicationshändelser; embryonala medlemmar som zeta-globinen (HBZ) och theta-globinen (HBQ1) finns i klustret och har varierat i funktion över utvecklingen. Hos vuxna dominerar HBA1 och HBA2 i den normala produktionen av alfa-globin.

Klinisk betydelse: Mutationer eller deletioner i HBA1 och HBA2 kan ge alfa-thalassemia, vilket gör att alfa-globinproduktionen minskar och leder till olika kliniska fenotyper från mikrocytär anemi till hydrops fetalis vid omfattande förlust av alfa-globingenener. Kopieringsvariationer kan också påverka sjukdomsseveriteten. Diagnostik innefattar blodprov och genetisk testning.