Vintergröna

Vintergröna är en term som används inom svenska trädgårds- och landskapsplanering för växter som behåller blad eller barr genom vintern. Dessa växter ger färg, struktur och liv när andra växter har tappat sina blad, och används för kontinuitet i planteringsscheman under de mörkaste månaderna. Växterna kan vara konifer eller lövväxter med vintergrönt bladverk, och de används ofta i häckar, rabatter, entréer och som avgränsningar i trädgården.

Vanliga vintergröna växter i svenska trädgårdar är konifer som thuja och cypress, samt lövväxter med vintergrönt bladverk som buxbom, liguster, idegran och rhododendron. Även vissa azaleor och andra vintergröna växter används i mildare zoner. Härdigheten varierar mellan arterna; vissa är helt vintertåliga i norra Sverige medan andra kräver skydd eller särskild placering i trädgården för att klara kalla vintrar.

Skötseln av vintergröna växter fokuserar på rätt platsval, väldränerad jord, och regelbunden vård under etableringsåret. De flesta trivs i sol till halvskugga och kräver jämn vattning tills de etablerat sig. Beskärning används för att stärka form och täthet hos vissa arter som buxbom, medan andra växter har mer naturliga former. Viktiga faktorer är härdighet, vind- och saltförhållanden samt skydd mot hårda vinterförhållanden för att behålla en tät och långlivad vintergrön struktur.