Vetenskapsfilosofi

Vetenskapsfilosofi är studiet av grundläggande frågor om vetenskapens natur, metoder och begränsningar. Den undersöker vad som räknas som kunskap inom olika discipliner, hur teorier byggs upp, hur de testas och hur de eventuellt förkastas eller förändras.

Historiskt har frågorna utvecklats inom flera traditioner. I modern tid har reglerna för vad som räknas som vetenskap varit föremål för debatt mellan logisk empirism och kritiska strömningar. Viktiga inflytelser inkluderar Karl Popper, som lanserade falsifikationismen; Thomas Kuhn, med idén om paradigmskiften; Imre Lakatos och Paul Feyerabend, som var kritiska till stränga metodideal.

Centrala begrepp är demarkationsproblemet, dvs. vad som skiljer vetenskap från nästan vetenskap eller pseudovetenskap; verifikation och falsifikation; teoriladdning och underdetermination; samt paradigmskiften.

Moderna strömningar inom vetenskapsfilosofi tar ofta upp frågor om hur sociala och kulturella faktorer påverkar kunskapsproduktionen, kritisk granskning av evidens, reproducerbarhet i forskning samt etiska och praktiska dimensioner av vetenskaplig verksamhet.