Utmaningssvar

Utmaningssvar, eller challenge-response, är en familj av autentiseringsmetoder där en part (verifieraren) utmanar en annan part (respondenten) med en slumpmässig utmaning och respondenten återsänder ett svar som beräknas utifrån utmaningen och ett gemensamt hemligt värde, till exempel ett lösenord eller en nyckel. Verifieraren kontrollerar svaret mot sin egen beräkning av vad det borde vara. Om svaret överensstämmer autentiseras identiteten.

Hur det fungerar i praktiken innebär att verifieraren genererar en nonce eller annan unik utmaning och skickar den till respondenten. Respondenten beräknar ett svar som ofta är en hash eller MAC över utmaningen och hemligheten, och skickar svaret tillbaka. Verifieraren jämför sedan det mottagna svaret med det förväntade. En central fördel är att lösenordet inte sänds i klartext över nätverket, och att en ny utmaning per session minskar risken för återuppspelning av tidigare svar.

Vanliga varianter och protokoll som använder utmaningssvar inkluderar CHAP i PPP, HTTP Digest Access Authentication och SCRAM i SASL-baserade system. Vissa implementationer använder asymmetriska nycklar eller tidsbaserade koder. För att stärka skyddet används ofta utmaningssvar tillsammans med säkra kommunikationskanaler som TLS eller IPSec, och ibland med ömsesidig autentisering.

Styrkorna med utmaningssvar är att de inte kräver att lösenord överförs i klartext och att varje ny utmaning motverkar replay-attacker. Begränsningar inkluderar beroende av starka nycklar och korrekt genererade utmaningar, risker vid phishing eller svaga lösenord, och ökad komplexitet i implementeringen som kan leda till sårbarheter om standarder inte följs.