Tättrafikerade

Tättrafikerade är ett svenskt adjektiv som beskriver områden eller vägnät där trafikflödet är stort eller kontinuerligt. Begreppet används främst inom transport- och stadsplanering för att ange att ett område har hög trafikbelastning och därmed särskilda krav på kapacitet, framkomlighet och trafiksäkerhet. Det kan tillämpas på vägar, korsningar, gator i stadskärnor eller hela väg- och kollektivtrafiknät som uppvisar höga trafikvolymer.

Användningen av termen är vanlig i planer och analyser där man bedömer behov av åtgärder som utökat vägnät, trafikstyrning, prioritering av kollektivtrafik eller åtgärder för gång- och cykeltrafik. Tättrafikerade områden präglas ofta av längre väntetider, köbildning och ökad risk för olyckor samt högre ljud- och luftföroreningar. Begreppet används därför både för kartläggning och beslutsstöd i kommunal planering och infrastrukturprojekt.

Mätning och data kopplade till tättrafikerade miljöer innefattar vanligen trafikflöden som medel-dagrörelser (ADT eller AADT), genomströmning, kösbildning och hastighetsnedsättning. Planeringsåtgärder kan inkludera kapacitetsökningar, signaloptimering, sammanlänkningar av korsningar, separering av olika trafikslag samt förstärkt kollektivtrafik och gång- och cykelförbindelser. Termen är generell och används både för att beskriva befintliga förhållanden och för att kommunicera framtida mål i planer och policydokument.

Se även ord som högtrafikerad, lågettrafikerad och vägnätets belastning.