Tyngdaccelerationen

Tyngdaccelerationen, ofta betecknad g, är den acceleration som kroppen upplever när den faller fritt i jordens gravitationsfält i närheten av ytan. Den ingår i Newtons andra lag som F = m g, dvs tyngdkraften på ett föremål är proportional mot dess massa och riktad mot jordens centrum. Vid jordytan är g cirka 9,81 m/s^2, men varierar något med latitud och höjd.

Eftersom jordens rotation ger en centrifugalkraft, är den effektiva gravitationen mindre vid ekvatorn och större vid polerna. Vid ekvatorn är g ungefär 9,78 m/s^2, vid polerna cirka 9,83 m/s^2. Höjd över havet minskar g enligt gravitationens inverkan; varje kilometer ökning i höjd motsvarar en liten minskning i g. Lokala variationer orsakas också av geologisk täthetsskillnad och massfördelning i jordens inre.

Tyngdaccelerationen mäts med gravimeter och används inom geodesi, geofysik, bygg- och flygteknik för att korrigera mätningar, konstruktioner och navigering. Perioden av en pendel, T = 2π sqrt(L/g), förknippar g med pendellängden. Historiskt har tyngdaccelerationen studerats sedan Galileo och Cavendish. Den skiljer sig från den universella gravitationskonstanten G, som beskriver hur massor attraherar varandra, medan g är accelerationen som upplevs vid jordens yta.