Tryckprofilering

Tryckprofilering är kartläggning av hur trycket varierar över en yta eller längs en flödesväg. Den används för att förstå strömningar, belastningar och energiförluster i vätske- eller gasflöden. Profilen kan vara statisk, där trycket är konstant, eller dynamisk, där trycket varierar över tid.

Metoder för tryckprofilering inkluderar direkta mätningar med trycksensorer placerade i en matris eller längs en yta, samt användning av differentialtrycksmätare för lokala tryckskillnader. Tryckkänslig färg (pressure-sensitive paint, PSP) kan ge fullfältsprofil över en yta. För dynamiska profiler används tidsupplösta sensorer eller optiska metoder som film eller kamera för att få tidsutvecklingen.

Numeriska metoder baseras ofta på CFD (computational fluid dynamics) eller andra flödesmodeller för att simulera tryckdistributioner. Dessa modeller kalibreras mot experimentella data för ökad tillförlitlighet och används ofta i kombination medExperimentdata för validering.

Bearbetning och visualisering: insamlade data kalibreras, filtreras och presenteras som kontur- eller färgkartor över ytan eller som tidsserier för varje mätningspunkt. Resultaten används för att analysera flödesegenskaper och för att stödja beslut inom konstruktion och optimering.

Tillämpningar: inom rör- och ventilsteknik, byggnads- och ventilationsdesign, fordons-, marin- och flygindustrin, processindustri samt medicinsk teknik där tryckprofilering används i katetrar och kärldiagnostik.

Begränsningar innefattar begränsad upplösning beroende på sensorplacering, kalibreringsbehov och påverkan av temperatur eller fluidens egenskaper. Vissa metoder kräver specialutrustning och avancerad dataanalys.