Tryckmetoderna

Tryckmetoderna är en samlingsbenämning för olika grafiska tekniker där en bild skapas i en matriz och sedan överförs till papper eller annat underlag genom tryck. Den grundläggande idén är möjligheten att producera flera exemplar med en och samma bild, ofta i begränsad upplaga.

De fyra huvudkategorierna delas vanligtvis in i relieftryck, gravyr (intaglio), planografiska tekniker och serigrafi. Relieftryck innefattar träblock och linoleumsnitt där färgen sitter på den upphöjda ytan och överförs till papperet. Exempel är träblocksnitt och linoleumsnitt. Gravyr, eller intaglio, innebär att bilden är nedskuren i en metallplatta; färgen hålls i groparna och överförs till papperet under hög press. Vanliga tekniker är gravyr, etsning, mezzotint och aquatint. Planografiska tekniker inkluderar litografi, där bilden dras med fettbaserat material på en yta (ofta sten eller metall) och överförs genom kemisk behandling. Moderne utveckling inkluderar offset och digitaltryck som kompletterar den klassiska processen. Serigrafi, eller screen printing, använder en fintmasket duk där en schablon hindrar färgen från att passera på delar av bilden och möjliggör livfulla färgfält.

Produktion och distribution: en tryckmetod kräver en matriz, färgutval och tryckpress eller handtryckning. Varje exemplar betecknas ofta som en del av en upplaga, ibland signerad av konstnären och med beteckning av upplagans nummer.

Historia och användning: teknikerna har rötter i olika traditioner, med tidig användning av träblock i Östasien och senare utveckling i Europa under renässansen och framåt. Idag används tryckmetoderna inom konst, grafik, undervisning samt kommersiell och konstnärlig produktion och fungerar som grund för många historiska och samtida prints.