Tidsstraff

Tidsstraff, i svensk rätt ofta kallat tidsbestämt straff, är ett fängelsestraff som innebär att en person frihetsberövas under en bestämd tidsperiod. Det används som straff för brott där domstolen bedömer att ett fast antal år är lämpligt. Tidsstraffet står i domen och verkställs i kriminalvård. Livstidsstraff är ett alternativ för de allvarligare brotten och innebär att tiden för frigivning inte är fastställd i förväg.

Längden på ett tidsstraff anges i domen och utgår i huvudsak från brottets allvar och den dömdes tidigare straffhistoria. Straffet kan gälla i flera år och verkställs i en kriminalvårdsanstalt under övervakning av myndigheterna. För minderåriga och särskilda fall kan olika regler gälla, men grundprincipen är att frihetsberövandet varar tills det angivna antalet år har avtjänats.

Frigivning och övervakning: Efter att en del av straffet har avtjänats kan villkorlig frigivning beviljas, vanligtvis när två tredjedelar av straffet har tjänats, under förutsättning att nödvändiga villkor uppfylls. Vid frigivningen kan den dömde få övervakning, uppsikt och olika restriktioner som syftar till att underlätta återanpassningen till samhället. Om villkoren inte uppfylls kan återstående del av straffet avtjänas i fängelse.

Se också: livstidsstraff, villkorlig frigivning, dagsböter.