Temperaturjusteringar

Temperaturjusteringar är processen att anpassa uppmätta temperaturvärden så att de bättre speglar verkliga temperaturförhållanden över tid. Justeringarna syftar till att kompensera för kända icke-klimatiska faktorer som kan påverka mätningar, till exempel instrumentbyten, flyttningar av mätstationer och förändringar i observationsrutiner.

Användningsområden finns inom meteorologi, klimatforskning och energisektorn. Inom klimatforskningen används ofta homogenisering och användning av temperaturanomalier för att uppnå jämförbara serier över decennier, samtidigt som man minskar påverkan från icke-klimatiska störningar runt stationerna.

Vanliga orsaker till behov av temperaturjusteringar är instrumentbyten, nya skydd och uppställda sensorer, flyttningar av stationer samt ändringar i tidpunkten för observationer. Metoderna inkluderar statistiska tester och justeringar som syftar till att eliminera diskontinuiteter i serierna. Typiska justeringar kan vara additiva (en konstant offset) eller multiplicativa (ändrad skala). Vid användning av anomalies jämförs varje stations serie med värden från en referensperiod.

Homogeniseringar använder tester som SNHT (Standard Normal Homogeneity Test) eller CUSUM för att upptäcka möjliga diskontinuiteter. Justeringar dokumenteras ofta som metadata och publiceras tillsammans med data så att användare kan bedöma effekter på trender och osäkerheter.

Sammanfattning: Temperaturjusteringar utgör en central metod för att förbättra kvaliteten hos långsiktiga temperaturserier, men de kräver transparens, noggrann metodval och kontinuerlig validering mot ojusterade data.