Säkerhetskapacitet

Säkerhetskapacitet är den extra elektriska kapacitet som hålls i beredskap för att säkerställa försörjningen vid oväntade händelser som avbrott i produktionen, plötsliga efterfrågeökningar eller driftstopp hos kraftverk. Den fungerar som buffert och kompletterar ordinarie effektkapacitet. Den kan vara fysisk kapacitet som snabbt kan tas i bruk (spinning reserve) eller planerad överkapacitet, eller avtalad leverans från externa anläggningar, exempelvis pumpat vattenkraft eller snabbstartande gaskraft.

Säkerhetskapaciteten definieras ofta som en reservmarginal i procent av den väntade toppbelastningen. Regler och standarder inom elförsörjningen används för att bedöma behovet, där principer som N-1 och riskmått som LOLE (Loss of Load Expectation) eller EUE (Expected Unserved Energy) är vanliga.

Elnätsoperatörer och marknadsaktörer hanterar säkerhetskapaciteten genom olika mekanismer, bland annat reservmarknader, anläggningskontrakt eller olika typer av regler- och incitamentprogram. Under planeringsprocessen används scenarier där säkerhetskapaciteten tas i anspråk för att upprätthålla driften vid störningar.

Säkerhetskapacitet är därmed ett viktigt verktyg för elförsörjningens tillförlitlighet och kostnadsstruktur. Bristen på tillräcklig säkerhetskapacitet kan leda till ökade prisrörelser eller avbrott, medan överskott ökar kostnaderna utan mervärde.