Systemtryck

Systemtryck är den trycknivå som råder i ett slutet system där vätska eller gas utövar kraft på ytor som rör och ventiler. Trycket uppkommer när energi tillförs av en pump eller kompressor, eller av gravitation, och varierar ofta mellan olika delar av systemet beroende på flöde och geometri. Systemtryck är centralt inom hydraulik och pneumatik, men också i kyl- och värmesystem samt i processindustri och fordonsapplikationer.

Mätning och enheter: Trycket mäts vanligen med tryckgivare eller manometer. Enheterna inkluderar pascal (Pa), kilopascal (kPa), bar och megapascal (MPa). Viktigt är att skilja mellan absolut tryck och gage-tryck: gauge anger trycket över atmosfären, medan absolut tryck är det totala trycket relativt vakuum. Differenstryck används för att beskriva tryckskillnaden över en komponent.

Styrning och skydd: Systemtrycket upprätthålls av drivkällan—en pump eller kompressor—och regleras med ventiler, regulatorer eller styrsystem. Skyddsutrustning som avlastnings- eller säkerhetsventiler används för att förhindra övertryck, medan övervakningssystem larmar vid avvikelser och styr åtgärder i processen.

Effekter av avvikelser: För lågt tryck ger otillräckligt flöde och prestandaförsämringar; för högt tryck ökar risken för läckage, skador på röruppbyggnad och utrustning samt energianvändning. Överdriven tryckminskning längs en ledning kan orsaka flödesproblem och risk för temperatur- eller kavitationseffekter i vissa system.

Användning och design: Vid konstruktion och underhåll bedöms rätt systemtryck utifrån processen, komponenternas tryckgränser och relevanta standarder. Begreppen absolut tryck, gauge-tryck och differentialtryck är centrala för tolkning och kontroll av systemet.