Strömförlusten

Strömförlusten är den energi som omvandlas till värme när elektrisk ström passerar genom en ledare eller komponent. Den uppstår främst på grund av ledarens resistans och beskrivs ofta med I^2R-förlusten: P = I^2 R. I likströmskretsar är förlusten proportional mot kvadraten av strömmen. I växelströmskretsar tillkommer frekvensberoende effekter som hud- och närhetseffekt, vilket ökar den effektiva resistansen och därmed värmeutvecklingen.

Vanliga platser där strömförluster är centrala är kraftsystemets ledningar, transformatorlindningar, motorer och generatorer, där ledare av koppar eller aluminium används. Strömförlusterna bidrar till energianvändning och värme, vilket påverkar verkningsgrad och kylning. Förlusterna är också temperaturberoende eftersom resistansen ökar med temperatur.

Förebyggande åtgärder inkluderar att använda ledare med större tvärsnitt eller material med lägre resistivitet, effektiv kylning och att minska strömmen genom att höja överföringsspänningen i kraftsystemet. Vid högfrekventa applikationer används ofta flätad eller Litz-tråd för att minska hud- och närhetseffekter. I designen eftersträvar man att minimera strömförluster för att öka systemets effektivitet och minska värmebelastningen. Strömförluster är därmed en central faktor i dimensionering och drift av elektriska anläggningar.