Språkspecifik

Språkspecifik är ett svenskt adjektiv som beskriver något som är specifikt för ett visst språk eller varierar mellan språk. Termen används inom lingvistik, översättning och mjukvarulokalisering för att särskilja språkbundna egenskaper från generella eller universella företeelser.

Inom lingvistik och språkteknik syftar språkspecifika fenomen på aspekter som skiljer språk åt, till exempel fonologi, grammatik och ordförråd som inte går att universaliera över språk. Inom naturlig språkteknik används termen för att beteckna regler eller processer som måste anpassas till ett specifikt språk, såsom tokenisering, morfologi och meningsuppbyggnad.

Inom mjukvarulokalisering är språkspecifika krav centrala. Exempel inkluderar olika datum- och tidsformat, nummerpresentation, ordningsregler (collation), användning av diakritiska tecken samt språkets stavnings- och teckensnittregler. Att hantera sådana krav kräver ofta lokaliseringstestning och separata språkversioner av produkter eller tjänster.

Användning: I dokumentation och standarder används språkspecifik för att markera att något är anpassat till ett specifikt språk. Det står ofta i kontrast till språkneutral eller språkoberoende lösningar. Språkspecifik kunskap är därmed central för korrekthet och användbarhet i språklinkade sammanhang.