Språkförståelse

Språkförståelse är förmågan att uppfatta och tolka naturligt språk så att meningen blir tydlig och relevant. Begreppet används inom kognitionsvetenskap, lingvistik och artificiell intelligens och omfattar tolkning av både talat och skrivet språk samt kontextuell betydelse.

Hos människor innefattar språkförståelse processer som lexikal upplockning, syntaktisk parsning, semantisk integration och diskursanalys, samt förmågor såsom inferens och teori om sinnet. Kunskapen om språkets regler kombineras med världskunskap och kontext för att nå begripande.

Inom artificiell intelligens kallas området naturlig språkförståelse (NLU) och är en del av naturlig språkbehandling (NLP). Målet är att maskiner ska kunna tolka input, identifiera avsikt och relationer, och omvandla text eller tal till strukturerad mening. Tillvägagångssätt inkluderar regelsbaserad, statistisk och djupinlärningsbaserad metodik. Vanliga uppgifter är syntaktisk analys, semantisk rollmappning, kärnreferenslösning, fråge-svar, informationsutvinning och sammanfattning.

Utmaningar är flerdimensionella: långväga kontext, flerbetydigheter, pragmatiska tolkningar och beroende av världskunskap. Coreferens där pronomen refererar till tidigare nämnda objekt, och händelseförlopp måste spåras över längre text. Modeller kan också spegla och förstärka samhälleliga biaser om träningen data är partiska.

Tillämpningar finns inom röstassistenter, kundtjänst, sökmotorer, översättning och informationsutvinning. Bedömning av språkförståelse sker med benchmarkuppgifter och olika metoder som noggrannhet, F1-poäng och användarbaserad utvärdering, samt mänsklig granskning av begriplighet och pålitlighet.