Skrivetilladelser

Skrivetilladelser, eller skrivbehörighet, är de rättigheter som avgör om en användare eller process får ändra innehållet i en fil eller en katalog. De är en del av filsystemets säkerhetsmodell och verkar tillsammans med läs- och körbehörigheter för att styra åtkomsten till data.

I Unix-liknande system definieras behörigheter för tre användargrupper: ägare, grupp och övriga. För varje grupp finns tre flaggor: läs (r), skriv (w) och kör (x). Skrivbehörighet på en fil gör att innehållet kan ändras; skrivbehörighet på en katalog tillåter att skapa, radera eller byta namn på filer inom den katalogen. Ägaren och gruppen hanteras med chmod, chown och chgrp. Vissa kataloger använder sticky bit för att begränsa radering, som i /tmp.

I Windows används NTFS och Access Control Lists (ACLs) för att specificera vilka användare och grupper som har skrivbehörighet. Tillstånd kan vara ärvda eller direkt tilldelade och kan kombineras med Läs, Modifiera eller Fullständig behörighet. Administratörer och användare kan ändra tillstånd via filutforskaren eller kommandoraden (t.ex. icacls).

I distributionssystem och versionshanteringsverktyg som Git är skrivbehörighet huvudsakligen en fråga på repositories-nivå; själva Git spårar inte detaljerade filrättigheter i revisioner. Exekverbar flagga kan dock bevaras i vissa filsystem. Arbetskatalogens rättigheter följer operativsystemets behörigheter.

Säkerhetsaspekter och bästa praxis är att begränsa skrivbehörigheter enligt principen om lägsta privilegium, särskilt i känsliga kataloger. Regelbunden genomgång och revisionsloggar hjälper att upptäcka oavsiktliga ändringar och åtkomstförändringar.

---