Reglersignalen

Reglersignalen, eller reglersignal, är den signal som en regulator eller regulatorstyrd enhet producerar för att påverka en aktuator och därigenom reglera en processvariabel mot ett uppsatt mål. Denna signal fungerar som kopplingen mellan mätning av verkligt värde och handling som ändrar systemet, och den är central för alla feedbackbaserade styrsystem.

Reglersignalen genereras av en reglerkrets som jämför den aktuella processvariabeln med ett referensvärde och beräknar ett fel. Beroende på regleralgoritmen (P, PI, PID och varianter) omvandlas felet till en åtgärd som driver aktuatortillståndet. Reglersignalen kan därmed vara anpassad för att påverka ventilposition, motorhastighet, elektriska kraftnivåer eller liknande aktuatorer för att minimera fel över tid.

Vanliga former av reglersignalen är analoga ström- eller spänningssignaler (till exempel 4–20 mA eller 0–10 V) som direkt modulerar ett fysiskt ingripande. I moderna automatiseringssystem används även digitala utgångar eller kommunikation via fältbuss eller industrial Ethernet, där reglersignalen motsvarar ett kommando till aktuatorn eller en lokal regulator.

Viktiga egenskaper hos reglersignalen är dess dynamik, räckvidd, linearitet och mättnadsnivåer. Systemdesignen hanterar bland annat signalförlust, anti-windup för integrala delar och eventuella deadbands som påverkar precision och stabilitet. Reglersignalen är därmed en central byggsten i process-, industri- och automationsteknik.