Råvarumarknader

Råvarumarknader är marknader där handel med råvaror som energi, metaller och jordbruksprodukter sker. Dessa marknader fungerar både som prisbildare och som verktyg för riskhantering. Råvaror delas vanligtvis in i tre huvudkategorier: energi (t.ex. olja, naturgas), metaller (t.ex. koppar, aluminium, järnmalm) och jordbruksprodukter (t.ex. vete, majs, kaffe, socker). Handel sker ofta på börs- och handelsplatser samt över kurserna via överenskomna kontrakt. En central del av råvarumarknaderna är standardiserade futureskontrakt som gör det möjligt att köpa eller sälja en viss mängd råvara till ett bestämt pris på ett framtida datum. Leverans kan ske fysiskt eller genom kontantavveckling och kontrakten handlas löpande på elektroniska eller fysiska handelsplattformar.

Funktioner och effekter: prisupptäckt, likviditet och riskhantering. Genom hedging kan producenter och användare skydda sig mot oförutsedda prisrörelser. Investerare, fonder och spekulanter deltar ofta i marknaderna av liknande skäl, vilket bidrar till likviditeten. Marknaderna regleras av myndigheter och av de egna börserna som sätter standarder för kontrakt, leveransvillkor och rapportering.

Påverkan: Råvarumarknaderna påverkas av faktorer som utbuds- och efterfrågesituation, väder och klimat, geopolitiska händelser, ekonomisk tillväxt och växelkursrörelser. Globalisering och transportsystem stärker sambandet mellan råvarupriser och den bredare ekonomiska aktiviteten.