Prisfastställandet

Prisfastställandet, eller prisfastsättning, är processen att fastställa priset på varor eller tjänster. Det kan ske av privata företag som sätter pris baserat på kostnader, efterfrågan och konkurrens, eller av offentliga myndigheter i reglerade sektorer. Prisfastställande är centralt i marknadsekonomin och berör även prisreglering och kontroll.

Inom fria marknader domineras priset av utbuds- och efterfrågan; företag kan använda olika metoder: kostnadsbaserad (cost-plus), värdebaserad prissättning (value-based), dynamisk prissättning, konkurrensbaserad prissättning. Priset kommunicerar information om produktens värde och sätter incitament för produktion och konsumtion.

I reglerade sektorer kan prisfastställande upphöra genom myndighetsbeslut: prisreglering, tariffer och prisdistrikt i t.ex. energi och kollektivtrafik. Prisjusteringar kan ske årligen eller periodiskt. Offentlig upphandling kan innebära prisförhandlingar där priset fastställs i kontrakt.

Viktiga faktorer: produktionskostnader, fasta och rörliga kostnader, marginaler, konkurrenssituation, priselasticitet, kundsegment, och policymål (t.ex. socialt pris eller prisstöd). För företag är priset ett verktyg för lönsamhet, marknadsandel och positionering.

Juridik och etik: prisfastställande ska överensstämma med konkurrenslagstiftning; otillåtet prisfixering eller kartellbildning mellan konkurrenter är förbjudet. Transparens och rättvis behandling av kunder är ofta mål, särskilt i offentlig sektor.