Nobelgaserna

Nobelgaserna är den grupp grundämnen i periodiska systemet som tillhör grupp 18. Den består av helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe), radon (Rn) och oganesson (Og). Dessa element kännetecknas av fullständiga yttre elektronskal, vilket gör dem mycket inerta kemiskt under normala förhållanden. De är gaser vid rumstemperatur och är färglösa, luktlösa och icke-reaktiva.

Helium används bland annat i kryogenik, i kylsystem och i ballonger. Neon används i neonskyltar och i vissa lampor. Argon är den mest förekommande nobelgasen i jordens atmosfär och används som skyddsgas vid svetsning samt i glödlampor. Krypton används i speciallampor och i vissa lasertekniker. Xenon används i belysning och i vissa medicinska och tekniska tillämpningar, inklusive användning som anestetikum i kontrollerade sammanhang. Radon är radioaktivt och bildas i jordskorpan; inomhus kan det förekomma i byggnader och utgöra en hälsorisk. Oganesson är syntetiskt och mycket kortlivat; endast ett fåtal atomer har producerats, och dess egenskaper är i hög grad teoretiska.

Historiskt isolerades och identifierades nobelgaserna efter varandra i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet genom spektralanalys. Oganesson tillkom som syntetiskt grundämne 2002. Nobelgaserna utgör en grundläggande del av grundämnens kemi och används i många tekniska, industriella och medicinska sammanhang trots olika begränsningar och risker.