Monatomära

Monatomära beskriver kemiska arter som består av en enda atom och därmed inte är kemiskt bunden till andra atomer i sitt grundtillstånd. Begreppet används främst inom gasfaskemi där ämnen förekommer som fria atomer. Den mest kända gruppen monatomära ämnen är ädelgaserna: helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe) och radon (Rn). Dessa atomer har fulla yttersta elektronskal, vilket gör dem mycket lågt reagerande.

Egenskaper och beteende: Monatomära atomer bildar sällan starka kemiska bindningar med varandra; i gasform dominerar svaga van der Waals-krafter mellan atomerna. Kokpunkterna är mycket låga och densiteten är låg. I fasta fibrer kan atomerna bilda kristallstrukturer men förblir oftast isolerade till grund av sina svaga interaktioner. Ädelgaserna uppvisar en trend där tyngre ämnen ofta har något högre kokpunkt.

Användning: Monatomära ämnen används inom flera områden. Neon- och argonlampor utgör klassiska exempel på monatomära gaser i belysning. Krypton används i vissa ljustekniker och i optiska applikationer; helium används för kryogen kylning samt som skyddsgas i svetsning, medan argon är vanligt i svetsning och skyddsmattar. Generellt har de monatomära gaserna stor betydelse som arbets- och skyddsgaser i industriella och forskningsmässiga sammanhang.

Etymologi: Ordet kommer från grekiska mono-"en" och atomos-"odelbar".