Medieövervakning

Medieövervakning är processen att systematiskt följa och sammanställa information från olika mediekällor för att kartlägga vad som sägs om ett ämne, en organisation eller ett varumärke. Den används för att få en överblick över offentlig kommunikation, hantera risker och stödja beslutsfattande. Medieövervakning kan också benämnas mediebevakning eller pressklippning, men omfattar oftare digitala och sociala medier utöver traditionella nyhetskällor.

Metoder och källor inkluderar traditionella medier som tidningar, tidskrifter, radio och TV samt digitala medier såsom nyhetssajter, bloggplattformar och forum, samt sociala medier som X, LinkedIn och Instagram. Bevakningen kan ske manuellt eller med automatiserade verktyg som sökordsbaserade algoritmer, textinnehållsanalys och sentimentanalys.

Processen brukar innefatta att definiera mål och sökord, samla in data, filtrera och rensa brus, analysera i tematisk och kvantitativ bemärkelse och slutligen rapportera resultat eller varningar till berörda parter. Resultatet kan användas för riskhantering, renomméövervakning, kampanjutvärdering, produktutveckling och regulatorisk efterlevnad samt konkurrentbevakning.

Utmaningar inkluderar informationsöverflöd, källkritik, partiskhet i källor och analyser, integritets- och upphovsrättsfrågor samt krav på dataskydd enligt lagstiftning som GDPR. Etiska överväganden gäller bland annat hur personuppgifter används och hur insamlad information offentliggörs.

Historia: från manuella pressklippningar till dagens automatiserade plattformar har medieövervakning blivit snabbare och mer omfattande, men kräver kontinuerlig anpassning till nya mediekanaler och förändrade användarbeteenden.