Malmforekomster

Malmforekomster är naturliga koncentrationer av metallmineral i jordskorpan som är ekonomiskt brytbart med rådande teknik och prisnivåer. De består oftast av ett eller flera malmmineral tillsammans med en omgivande bergartsmassa som kallas gangue och kännetecknas av en metallhalt som gör utvinningen lönsam.

De bildas genom olika geologiska processer. Magmatiska malm uppstår när metalliska faser koncentreras i magmatiska system. Hydrotermala mineraliseringar sker när heta vätskor avsätter sulfider och andra mineral i sprickor och bergartsmassor. Sedimentära malmförekomster uppstår i vattenmiljöer där metallrika lösningar avsätts i sediment, ofta i kombination med kemiska och fysikaliska processer (SEDEX och liknande). Placers eller placer-depositioner bildas när tyngre mineral avsätter sig och ackumuleras i flodfåror och längs stränder.

En vanlig klassificering följer malmens uppkomst och miljö: magmatiska malm, hydrotermala malmförekomster, sedimentära malm (inbegrip SEDEX och liknande typer) samt placer-fyndigheter.

Den ekonomiska betydelsen styrs av malmhalt, sammanlagd mängd (tonnage), tillgång till infrastruktur och metallpriser. Utforskning innebär geologisk kartläggning, prover och borrning; utvinning kräver teknik och miljöhänsyn samt återställning av landskap efter avslutad verksamhet.

Sverige har historiskt varit rikt på järnmalm i Norrland och koppar-, zink- och blyfyndigheter i Bergslagen. Globala malmmarknader påverkar vilka fynd som är lönsamma att bryta, och nya fynd kan uppstå när tekniken förbättras eller prisbilden förändras.