Korsförhör

Korsförhör är den del av ett rättsförfarande där en vittne eller en misstänkt som avlagt förhör under direktering av den part som kallat vittnet senare får frågor från motparten. Syftet är att pröva vittnets trovärdighet, klargöra uppgifter och avslöja motsägelser mellan vittnets uttalanden och annan bevisning eller tidigare förhör. Ordet härrör från att frågorna ”korsar” vittnet i syfte att testa uppgifterna ur en annan vinkel.

Genomförandet regleras av rättegångsreglerna och följer oftast det direkthus där vittnet först hörs inför domstolen. Den part som inte kallat vittnet har normalt rätt att ställa frågor, under vägledning av domaren eller rättens ordförande, som övervakar att frågorna är relevanta och att förhöret utförs på ett rimligt sätt. Vittnet är skyldig att svara sanningsenligt, och frågor får gärna syfta till att kontrollera uppgifter mot tidigare uttalanden eller annan bevisning.

Syftet med korsförhöret är att testa konsekvensen och tillförlitligheten i vittnets berättelse och att avslöja eventuella brister i minnet eller motsägelser i olika delar av bevismaterialet. Efter korsförhöret kan den som kallat vittnet få ett återförhör (återförhör) för att följa upp nya uppgifter som framkommit under korsförhöret.

Rättslig ram: Korsförhör regleras inom ramen för Rättegångsbalken i Sverige och utgör en central del av bevisvärderingen i både brottmål och civilmål. Det sker under domstolens tillsyn och i samarbete mellan parterna för att nå en rättvis prövning av fallet.